-Ja, det är hennes kläder som åker genom skogen, men utan henne.
På söndagarna brukade hon och jag ta Amazonen och ”köra
en runda”, ofta just här, genom bokskogen, det var 60-tal och
inga bilbälten fanns, ibland låg jag ner i baksätet medan jag
hörde mor lite frånvarande sjunga eller nynna denna låten.
-Någonting att äta, någonting att...
Mor dog på sommaren 1997, då var hon 83 år.
Min syster och jag skulle börja ordna med alla hennes saker.
Vi började med alla kläderna, medicamenterna, krämerna.
Vi blev tvungna att flytta allt från ett hus till ett annat för att
få plats att sortera. Vi fyllde Bodils röda folkabuss. Den dagen
åkte vi runt, hit och dit på vägarna. Det var en besynnerlig
känsla. Där körde vi runt i en röd buss lastad med allt mor hade
burit närmast kroppen.
